"Cirkeln" Del 2

Jag forsätter och läsa boken "Cirkeln"

Fler skumma saker börjar hända i Engelsfors, speciellt runt våra kvinnliga huvudkaraktärer. Vanessa vaknar upp en morgon och märker att hon är osynlig. Anna-Karin upptäcker att hon kan kontrollera andra människor, ge dem psykiska kommandon som offren blint följer. Rebecka rasar ner en lampa med bara vilje kraft. Henne kan man alltså förknippa med någon slags psykisk kraft. Då var det bara Minoo kvar, och hon har.....ingenting. Inga coola krafter eller något sådant. Bara vanliga Minoo.

Tjejerna förs tillsammans ofrivilligt under "den röda månen". När månen en natt blir röd styrs alla sex tjejerna av en okänd kraft mot folkparken där de träffar Nicolaus som säger sig vara deras vägledare. Han berättar för de sex tjejerna att de måste besegra ondskan som tagit formen av demoner och liknande. Nu undrar du kanske: "sex tjejer, jag har bara hört om fyra", och ja det stämmer. Vi går igenom de återstående två inan vi fortsätter med storyn.

Linnéa, tjejen som var med Minoo när pojkens kropp hittades på toaletten, är en tjej med dyster syn på livet. Hon bor ensam i en lägenhet därför att hennes far är alkoholist. Nästan alla saker i lägenheten är mer eller mindre stulna ur papperskorgar, containrar eller soptippar. Hon var nära vän med pojken som "tog självmord" på toaletten. Hon har heller inte någon uppenbar kraft än men det kanske kommer. Hon har mörka sönder rivna kläder, skrikiga rosa nagellack och svart hår. Hon har lite kort stubin men är annars snäll.

Sedan har vi Ida. Alla hatar Ida. Det finns inte många elever i skolan som tycker om henne. Hon är påfrestande, irriterande, bitchig och ska alltid ha rätt. Hon är också populär och snygg. Inte heller hon har någon kraft en, och ärligt talat vill hon nog inte ha nån. Hon vill inte ha något med "De utvalda" (som de kallas) att göra.

Tjejerna blir såklart väldigt chockade över det som nyss hänt, mystiska krafter och demoner är ju inte precis normalt. Men de accepterar det och använder och tränar sina krafter. Vissa mer än andra. Jag tänker på ensamma Anna-Karin som nu genom sin kraft fått alla på skolan att avguda henne. Alla tycker hon ska sluta men hon lyssnar inte, hon har äntligen blivit populär. De andrar tränar mer undan skilt, så att ingen märker något. Rebecka, som blev utsedd till ledare utav Nicolaus, försöker samla alla men de andra vill helst inte ha någonting med detta att göra. Bara Minoo lyssnar på Rebeckas vädjade. De tillbringar mycket tid tillsammans, blir riktigt goda vänner. Sen, en dag. Blir Rebecka kallad till rektors kontor. Efter samtalet börjar hon höra röster. Röster som ber henne, befaller henne att hoppa ifrån taket. Hon står emot och precis i sista stund lyckas hon få tyst på dem. Men när hon vänder sig om ser hon någon, någon som sedan knuffar henne över kanten.

Sorgen och skräcken får alla att samlas, under Minoos kommando denna gång. Hon är mer skärrad en någon över det som har hänt. Till och med jag fällde nästan en tår (på tal om manligheten ur förra inlägget).
De tänker att det måste vara rektorn som är den skyldiga. Båda de döda har ju haft ett möte med henne innan de...ja dog. De bestämmer sig för att bryta sig in i hennes hus. När de kommit in i huset hittar de ett rum som är låst. Vanessa dyrkar lätt upp låset och där inne finns bilder på de två avlidna, ett uråldrigt tortyrredskap och det är en cirkel målad över hela golvet. Plötsligt lyser rummet upp och ett ljus, i form av en människa, träder fram. De blir såklart skit rädda och flyr platsen.

Samtliga tjejer blir den måndagen kallade till rektorn, alla är skeptiska men går dit i samlad trupp. Rektor berättar för dem att hon är med i det "Magiska Rådet" och att tjejerna är alla häxor. Återigen är alla skeptiska men går med på informationen, rektorn är alltså ingen fiende.

Jag ska nu berätta lite övriga händelser som kan vara viktiga för storyn senare. Vanessa och hennes kille har förlovat sig. Det är en enögd katt som följer efter Nicolaus, skumt? Aaa lite.

Det var nog allt vör denna gång. God middag eller God morgon, beroende på när du läser.

// Anton.B